Samarbetet inom SAS har sedan SAS bildades grundats på den s.k. 3-2-2 regeln, d.v.s. principen att en nationalitetsmässig fördelning av svenska, danska, norska piloter i förhållandet 3-2-2 skall eftersträvas och upprätthållas inom SAS-konsortiet.

– Vi tror på SAS framtid. Om ägarstaterna vill säkra bolagets överlevnad på en konkurrensutsatt marknad, måste det diskriminerande kvotsystemet för SAS flygande personal avskaffas. Alla anställda ska behandlas likvärdigt, oavsett vilket bolag och land de ursprungligen kommer från, kommenterar Gunnar Anderling, Pilotförbundets ordförande och en av de klagande.

Vid sammanslagningen mellan SAS och Linjeflyg år 1992 beslutade SAS tillsammans med de danska, norska och svenska pilotfacken att minska de svenska Linjeflygpiloternas senioritet med fem år, trots att de ”ursprungliga SAS-piloterna” och Linjeflygpiloterna hade samma eller likvärdiga utbildningar och erfarenheter. Justeringen innebar att de flesta f.d. Linjeflygpiloterna hamnade längst ner på SAS senioritetslista och jämställdes med nyanställda piloter utan erfarenhet. Äldre Linjeflygspiloter fick tillgodoräkna sig sin tjänstetid hos Linjeflyg med avdrag för fem år. Dessutom degraderades 73 svenska f.d. Linjeflygkaptener till styrmän och fick flyga under befäl av yngre, nyutnämnda och därmed mindre erfarna SAS-kaptener. De flesta av dessa degraderade svenska Linjeflygkaptener har än idag inte återbefordrats, utan tjänstgör fortfarande som styrmän.

Detta skedde bl.a. för att skydda den norska och danska nationalitetskvoten av kaptener inom SAS, samt att se till att det fanns en ”svensk buffert” mot eventuella uppsägningar till följd av sammanslagningen. Den norska och den danska regeringen tryckte även på SAS för att erhålla garantier för att eventuella uppsägningar inte skulle drabba norska och danska SAS-medarbetare. För att turordningsreglerna i den svenska lagen om anställningsskydd (LAS) inte skulle tillämpas och tillåtas påverka den gängse nationalitetsfördelningen inom SAS, placerades de flesta av de svenska Linjeflygpiloterna därför längst ned på SAS gemensamma senioritetslista, som även fungerar som en turordningslista.

Samtliga piloter som nu har anmält SAS ägarstater är f.d. Linjeflygpiloter som är medlemmar i fackföreningen Pilotförbundet. De har även stämt sin arbetsgivare vid Stockholms tingsrätt för att få till stånd en rättslig prövning av om SAS diskriminerande personalpolitik är förenlig med EU-rätten.

Tingsrätten har beslutat att pröva om piloterna har rätt till likabehandling och rätt till skadestånd.

Tingsrätten har dock nyligen avslagit en begäran om att inhämta ett förhandsavgörande från EUdomstolen.

Pilotförbundet och de 33 piloterna har därför valt att även anmäla SAS ägarstater till EUkommissionen och EFTA Surveillance Authority.

– SAS personalpolitik bygger på en förlegad kvotdelningsregel på grund av nationalitet, som infördes av beredskapsskäl av ägarstaterna på 1950-talet.

Regeringarna måste därför ta sitt ansvar att upplysa SAS om att det kalla kriget är över.

– Vi vill att EU-kommissionen uppmanar den svenska och den danska regeringen att snarast avskaffa 3-2-2-regeln inom SAS-konsortiet, och ser till att SAS likabehandlar alla sina piloter, oberoende av nationalitet, säger Pilotförbundets och piloternas advokat Ulf Öberg.

Pilotförbundet har även uppmanat EU-kommissionen och EFTA Surveillance Authority att granska det inom flygbranschen vanligt förekommande senioritetssystemet för piloter vid befordringar och nyanställningar.

För eventuella frågor angående anmälan, vänligen kontakta advokat Ulf Öberg, +46 709 712551.

Pilotförbundets ordförande Gunnar Anderling nås på +46 70-979 52 52.